Om mindre två år så är det tjugonde seklet historia och kommer att beskrivas som dåtid. Historikerna kommer att börja att analysera vårt sekel utifrån helt nya utgångspunkter, helt olika de som vi själva nu på 1900-talet använder när vi försöker beskriva olika skeenden och händelsers vikt från vår egen tid.
Precis som vi beskriver 1800-talets historia utifrån våra 1900-tals värderingar kommer 2000-talets människor att värdera 1900-talshistorien utifrån sin tid. Och med det kommer värdering av vad som var viktigt eller t.o.m. avgörande för samhälls-utvecklingen att förändras i takt med det tjugoförsta seklets människors värderingar förändras från vår tids.
De nu sista åren, månaderna och dagarnas 1900-tal fylls av historiska tillbakablickar. TV visar för ögonblicket i repris en utomordentlig serie från BBC som kallas "Folkets århundrade" och Sveriges Radio/TV producerar en egen serie som kommer att sändas där ögonvittnen till vårt sekels historia kommer till tals. Men det ökade historiska intresset kan visa sig på olika sätt.
I fredags kom jag att titta på den amerikanska kabelkanalen CNN där man sände ett minnesprogram om Frank Sinatra och döma av det programmet så är Sinatras död den kanske viktigaste enskilda händelsen i USA, i vart fall i år, då den skildas utifrån hela 1900-tals historien och vad som är än mer ur den amerikanska tolkningen av 1900-talets samlade historia.
Vart vill jag då komma med detta; det som synes vara viktigt, betydelsefullt eller avgörande för historiens gång blir allt mer vinklat ju närmare man själv är händelsen. Dramatiken blir allt tydligare med närheten till förloppet vilket gör att ur ett längre historiskt perspektiv fler feltolkningar av historien görs av den som själv upplever den; bedömningen av historia riskerar av förlorar sina proportioner. Därför kan det vara intressant att fundera på vad var egentligen av vikt, av betydelse för människorna, samhällsutvecklingen och framtiden av allt det som skedde under det utan tvivel ytterst dramatiska tjugonde århundradet.
Svaret blir säkerligen beroende vem man frågar. Alla har förvisso olika uppfattningar om vad som var av verklig världshistorisk betydelse, men det i sig är högst betydelsefullt då olika uppfattningar också ger ett spänningsfält för diskussion och analys. Och, trots allt, en sådan debatt är av också ur ett framtidsperspektiv av betydelse för synen på vad som är viktigt och oviktigt för 2000-talets människor. Med andra ord grunden för framtidens politik läggs här och nu i slutet på 1990-talet.
Vad visade sig vara viktigt av allt som hände på 1800-talet? Var det människorna trodde då när händelserna ägde rum, hur dramatiska eller genom-gripande de än då upplevdes. Vilka författare från förra seklet har haft en betydelse för 1900-talet är ett exempel.
August Strindberg (med en fot i båda seklen) kan knappast tänkas bort om när vi ser på det svenska kulturlivet under vårt sekel. Nästan varje dramatiker, filmmakare och författare av betydelse de senaste 50-60 åren är skyldig Strindberg minst en djup vörnadsfull bugning för att ta ett exempel från den svenska parnassen. Vad vore den moderna psykologin utan Fjodor Dostojevski som inspirationskälla är inte bara en retorisk fråga utan ett faktum. Likaså vilken enskild politisk skrift har haft den största betydelsen för den politiska historien under vårt sekel; svaret är enkelt Karl Marx och Friedrich Engels Kommunstiska Manifest från 1848.
Inget av dess tre exempel skulle artonhundratalets människor ha uppfattat som de avgörande och bestående exemplen med påverkan på människorna gott och väl ett sekel senare. Exemplen visar också att det är svårt, för att inte säga snart när omöjligt, att för 1900-tals människan förstå vad som kommer att uppfattas i ett världshistoriskt perspektiv som avgörande enskilda händelser och förlopp.
Man kan bara ana sig till dessa sedan får framtiden utvisa vad som var en framsynt tolkning och vad som var uttryck för hemmablindhet.
Veckans krönika slutar därför där den började med en fundering och reflektion över vad som kommer att vara viktigt om säg femtio år eller i slutet av nästa sekel. Läsarens gissning är lika mycket värd som krönikörens.
| 
