New York är en otrolig stad. Här finns allt och lite till. Bara att strosa omkring och titta på folklivet, smita in på ett hål i väggen och äta en lysande pizza på Bleeker Street alldeles intill berömda The Bitter End där exempelvis Bob Dylan uppträdde en gång på 1960-talet. Bara det var en höjdare.

 

 

Bleeker Street

 

New York är också staden som aldrig sover. New Yorkern är en person som är för det mesta vänlig och hjälpsam. det är ingen annanstans där du blir kallad Honey, Darling, Love lika ofta som i New York.

 

Ett mål med resan var att min dotter skulle få träffa delfiner. Detta förverkligades på Seaworld i Orlando, Florida. Vi flög dit vilket var billigt och synnerligen praktiskt. Sedan ägnade vi två dagar åt det smått otroliga Seaworld och alla dess djur. Värmen var sanslös med ca 40 c men det skulle bli värre senare vad det gällde värme.

 

 

Delfiner på SeaWorld, Orlando

 

Resa med bil i USA är väldigt enkelt. Det är lätt atta hitta (i vart fall utanför de största städerna) men vi hade också till vår hjälp en GPS så våra felkörningar blev inte alltför många.

 

Ett annat mål var Key West. Amerikanska vänner till oss avrådde då Key West har ett stort inslag av människor med en del märkliga sexuella preferenser men det var nog mest uttryck för amerikaners dubbelmoral och zipphet. Det var i vart fall inget vi märkte något av.

 

 

Duval Street och dess sekelgamla hus

 

Men det var ett "coolt" ställe och synnerligen "layed back" och mycket trevligt med bra mat och vänliga människor av om det fanns ett inslag av turistfälla.

 

 

Stranden på den yttersta spetsen av Key West

 

Dock stränderna inne i själva Key West är sådär. de är steniga och det är väldigt strömt men det är inte fel att sitta i poolen, dricka en pilsner och snacka med Key Wests egen Elvis-imitatör! Samtidigt som man tittar ut över havet mot Kuba.

 

 

Key West-medborgare

 

Miami South Beach är väldigt speciellt med sina Art Deco arkitektur. Jag har aldrig tidigare var speciellt intresserad av arkitektur men det var intressant att vandra omkring på gatorna och titta på de gamla och nya husen i Art Deco stil.

 

Vi upplevde också de skräckbilder om faran för rån och överfall som just synnerligen skräckskildringar. Inte någon gång varken i Miami eller någon annanstans kände vi oss någonsin hotade eller osäkra. Med sunt förnuft och lite förstånd så är det ingen fara som vi upplevde vår resa.

 

 

En enkel deli på Washington Street i Art Deco området

 

 

South Miami Beachs vackra polishus i Art Deco stil

 

Nästa stora händelse och för mig klon på resan var Memphis, Tennessee och dess levande musikliv.

 

Här började allt en gång itiden. Blues, R&B, Soul, Jazz och inte minst Rock & Roll och Rock-a-billy. Här ligger Staxstudion och Sun där Elvis, Carl Perkins, Jerry Lee Lewis, Johnny Cash och Roy Orbison startade sina karriärer.

 

 

 

 

Sun-studion

 

Sun-studion finns kvar och används fortfarande idag och här har bl.a. U2 och Bob Dylan och många av dagens stora artister spelat in. På nätterna är det återigen inspelningsstudio och på dagarna är det "museum".

 

 

Beale Street och dess bästa musikaffär. Här fanns allt!

Foto: Eva-Lotta Göransson

 

Den första dan när vi kom till Memphis och gick ner till Beale Street där alla klubbar och restauranger (ca 6 kvarter) träffade jag på Jimmy Johnson som är musiker och har bland annat spelat med Elvis och B.B. King men har också sitt eget band. han satt i skuggan och sålde sina egna CD. Efter en pratstund så skildes vi och några dollar fattigare men några CD rikare gick vi vidare.

 

 

Författaren och Jimmy Johnson

Foto: Christoffer Göransson

 

En annan plats man inte skall missa om man är i Memphis är The National Civil Rights Museum som är inhyst i det gamla Lorraine Motel som var där Dr. Martin Luther King Jr. alltid bodde när han var i Memphis. Det var det enda hotellet som var ägt av färgade i Memphis för övrigt och det enda där doktor King var välkommen. Och han bodde här även när han den 4 april 1968 sköts när han gick ut på balkongen för att ta lite luft.

 

 

Lorraine Motel (eller Hotel som skylten säger från detta håll)

 

Men en sak var kvar att göra i Memphis och det var att besöka Graceland. Med en viss skepsis och inga stora förhoppningar utan snarare befarelser att de skulle bli en riktig sunkig erfarenhet så åkte vi ut till elvis Prseleys gamla hem.

 

 

Graceland

 

Men vi blev angenämt förvånade. Själva Graceland var rent från souvenirer, Coca Cola-automater och annat krams. Över det hela vilade en nästan sankrosant stämning och det var med stor respekt som Elvis hem visades upp.

 

På andra sidan Elvis Presley Boulevard däremot fanns souveniraffärerna och ett par "grease-joints" med obeskrivligt vidrig mat som var en enda stor kolesterolchock för kroppen. Var det detta Elvis levde av så är det bara att beklaga.

 

 

Elvis Presley och föräldrarnas grav

 

Efter dagarna i Memphis var det dags att åter ge sig ut på de oändliga amerikanska vägarna för att åter ta sig till New York och flyga hem.

 

Men bara att resa ca 3000 km per bil är en upplevelse i sig men det får bli målet för ett annat resebrev.

 

 

En Interstate Highway någonstans i södern