I samband med valet 1996 var det en ledande ungmoderat som påstod att alla vi som inte är födda inom de Stockholmska tullarna var dumma i huvudet. Det var ett klavertramp som gav eko i hela valrörelsen. Det var inte långt ifrån att landsorten mobiliserade och stormade de moderat partihögkvarteret i Stora Nygatan i Stockholm. Allvarligt, moderaterna kom att framstå med den överlägsna klassattityd som det klassparti som det är.
Nu i slutet av november 2004 så sker samma sak på nytt. Samma överlägsna besserwisserattityd från samma moderata håll. Glömt är uppenbart den nesa som (m) fick lida av då för åtta år sedan. Den som klampade in med hela foten eller fötterna i samma klaver så vildtonerna höres vida omkring är SvDs ledarskribent Maria Abrahamsson i en intervju i Stenbecks gratisblad Metro den 24 november uttalar sin innersta värdering av ”tjänstefolket”.
Lyssna på Marias visdom:
”Efter EMU-valet sa jag att de som inte hade röstat var dumma i huvudet. Det var inte så diplomatiskt. Men det var sant, undersökningarna visar att det var de med lägst utbildning som hade stannat hemma.” Så var moderata Marias svar på frågan om hon hade gjort bort sig någon gång. Jo,jo, nog hade hon gjort bort sig alltid. Inte bara en gång utan två gånger och helt frivilligt och med den instinkt som bara kan grundas i ett genuint klassförakt värdigt Östermalm.
Talesättet säger att ”intresset tiger still” och det stämmer nog. Men än tydligare är klassfördomarna. I ledarskribenten Maria Abrahamssons värld är arbetare och lågutbildade mindervärdiga och inte minst dumma i huvudet. Dvs. s.k. lågutbildade är synonymt med dum i huvudet.
Folkbildning och kulturen har varit en viktig del av arbetarrörelsens arbete för att förkovra klassen och ge sig förutsättningar till både bära samhällsförändring och ett bättre liv. Det har också varit en del i arbetet för att förändra synen på arbetaren från överklassens fördomsfulla bild hamnbusen som sinnebilden av arketypen arbetaren och inte den fullvärdiga samhällsmedborgare som hon rätteligen är. Så var fördomen för hundra år sedan. Men att behöva ta striden med fördomsfullheten på nytt sak 2004 känns osannolikt och märkligt. Vad får vi ut av detta då?
Överklassens syn på arbetaren har inte ändrat sig trots alla dessa år och det behöver upprepas alla människors lika värde.
Mot dumheten kämpar gudarna förgäves skrev Fröding en gång. Mot klassfördomar är det tydligen inte lönt att kämpa för borgerlighetens Maria Abrahamssons ändrar sig aldrig! Till det har de lika mycket fördomsfrihet som Ku Klux Klan har när det gäller människor med en hudfärg som är lite mörkare än deras egen grisskära!